Linnea and Astrid in Ireland

Vi har precis ätit lunch, nudlar med sötsur sås. Mästerkockarna själva som lagade maten såklart!

Idag vaknade vi vid 9 och gick upp och började packa in våra saker i garderoben. Efter det gick vi ner och lagade frukost. Sam, som har "hand" om oss, skulle bort idag så vi fick fixa frukost och lunch själva. När vi hade ätit färdigt gick vi upp och tog på oss ridkläder och begav oss sedan ut till stallet. Där väntade våran ridlärare som heter marylin eller nått liknade. Vi fick välja vad vi ville göra på lektionen och hoppryttare som vi är valde vi såklart att hoppa på första lektionen och på den andra att hoppa terräng. Varje dag kommer vi att skriva lite om hästarna vi red så att vi har något minne av vilka som är vilka. Det är sjuukt många hästar här, vart man än går hittar man flera.

Cola- Astid red Colan, Astrid tyckte att han var otroligt seg men när han kom igång så vart han bättre. Han hängde sig i höger hand och tog inget stöd i vänster varv. Men han var rolig att hoppa och i slutet började han lossna. Marlyn var väldigt bra som ridlärare och gav väldigt mycket bra tips.

Jasmine- Astrid red Jasmine. Jasmine var enligt Marlyin stallets segaste häst. Haha men hon var ganska pigg på terrängbanan ändå tycker jag. Vi tränade nedhopp och det gick bra. Hoppade lite småskutt också. Det finns säkert hundra terränghinder här och det är otroligt stort! Kommer bli roligt att hoppa alla de här hindrena! :D

brun häst med bläs(kommer inte ihåg namnet)- Linnea. Väldigt annorlunda att rida en så pass seg häst, man fick rida med benen hela hela tiden. Ridläraren tyckte att jag red med för mycket hand fast jag tyckte att jag knappt höll i han, så jag fick snabbt ändra mig och rida med mycket högre hand och fick inte ens ställa hästen i hörnen. Kändes väldigt ovant men det är  sånt man lär sig av antar jag. Att hoppa gick allafall super, då fick han lite mer glöd. Ett stort minus var att han genade grymt mycket i hörnen.

Doggle- Linnea. När vi red på terrängbanan hade jag en ganska stor svart grov ponny. Den var ännu segare än den första, trots att vi red ute på stora fält. Den fick dock sina små ryck ibland och blev då lite småstressad men taggade snabbt ner sig igen. Vi hoppade upp och nerhopp som jag aldrig har gjort förut. Det var jättekul men samtidigt lite läskigt att komma i galopp och hoppa neråt. Som astrid sa finns det otroligt mycket terränghinder här!